www.omkonst.com:
Bortom vår synliga värld
Julius Göthlin, "Automatic Target Recognition", Belenius/Nordenhake, Stockholm, 3/6 – 3/7 2016
Text: Leif Mattsson

skriv ut denna text
"Gaussian mixture modell 001 och 002", 200x200 cm vardera © Julius Göthlin

Som hud sedd genom ett svepelektronmikroskop, så framstår de gråmelerade ytorna i Julius Göthlins nya bilder. Kanske en spelplan i mikroformat för kvalster och andra osynliga smådjur? Nej, med ledning av konstnärens varsamma antydningar visar det sig mer handla om makro- än om mikrokosmos. Det är den stora rymden som åsyftas, vilket man anar i exempelvis "Grey Lunar Dust", med sitt "stjärnbeströdda" himlavalv.

Tekniken är speciell. Göthlin knycklar ihop de tunna dukarna till oformliga bollar, vilka han sedan spraymålar med blåsvart airbrushfärg. Han kan genom att vinkla munstycket i förhållande till duken styra ansamlingarna av färg; precisionen är relativt stor, men rymmer ändå en avsevärd portion slump – vilken Göthlin välkomnar. Ibland tvingas han till och med pressa fram oregelbundenhet i de annars alltför jämnt fördelade mönsterformationerna. Avslutningsvis slätar han ut dukarna och spänner upp dem. Från framsidan är det då närmast omöjligt att härleda tekniken. Ytorna ser helt släta ut, men tycks ändå illusorisk anta formen av en struktur liknande den på månens yta.

"CTX 550 Exposure" (triptyk) , 100x84 cm vardera © Julius Göthlin

Julius Göthlin (f. 1984) påpekar att en av de återkommande frågor han tvingas förhålla sig till är de rorschach-associativa former som ofta uppstår på dukarna. De kan i vissa fall leda betraktarna in i ett alltför lättvindigt intolkande av igenkännbara figurer och landskapsbildningar – något som hotar att fjärma bilderna från den speglade makrovärldens ursprungstanke.
      Optimalt placerar sig dukarna i ett gränsland mellan abstrakta visioner och associativa avbildningar. Inget av dessa två stadier är emellertid reellt. Snarast handlar det om ett slags action painting, men med sällsynt komplicerad återkoppling till själva målarprocessen. Dukarnas ofta avsevärda storlekar skapar också en suggestivt omslutande atmosfär av svävande ickeverklighet, en virtualitet ganska snarlik den i moderna dataspel. Styrd av titlarna leder spåret vidare mot astronomisk högteknologi och ännu ej namngivna galaxer.

Stockholm 2016-06-15 © Leif Mattsson


 


 

 

 


"Grey Lunar Dust", 180x180 cm
© Julius Göthlin


"Modulated doppler shifted signal", 260x180 cm © Julius Göthlin


Belenius/Nordenhake, Stockholm | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com