| I Oratio di Sa Lorenzo, som byggdes på 1560-talet och som i  slutet av 1600-talet fick sina magnifika stuckdekorationer, står en fristående  enkel metallkonstruktion med sittmöjligheter. Konstnären Nora Turato rör sig i  höga klackar med nitar runt i rummet och levererar en vindlande monolog. Hon är  ung, född 1991 i Kroatien och hennes framträdande behandlar kvinnornas liv på  Sicilien. En kvinnas lott har i de flesta tider och på de flesta platser varit  begränsad till konventioner och mäns önskningar. Det har väl inte varit speciellt  enkelt att vara man heller, och även det tar Turato upp.     Årets upplaga av Europas nomadiska konstbiennal pågår  till den 4 november. I realiteten är det ett projekt som pågått under fyra år, ett  samarbete mellan Manifestas ledning, med säte i Amsterdam, och staden Palermo. Ett  besök ger lika delar lektion i siciliansk historia som en inblick i samtida  konst, och mångfalden till trots känns helheten behagligt överblickbar.  
                          
                            |  |  
                            | Cooking Sections, What Is Above Is What Is Below, Volpe Astuta Foto: Wolfgang Träger/ Manifesta
 |  Huvudsakligen presenteras ett femtiotal konstnärer på ett  tjugotal platser. Staden öppnar  sin magnifika botaniska trädgård, i bruk  sedan 1789, och en rad byggnader som i vissa fall varit stängda för allmänheten  i årtionden. Ibland tar växtligheten eller de bedagade palatsens  arkitektoniska charm över den nyproducerade konstens dragningskraft, men det känns  som ett mindre bekymmer. Överlag ser jag i Palermo samtidskonst som bearbetar det  vi har omkring oss, som påläst och engagerad. Den visar att människor är  förmögna att se varandra, göra kloka val. Människan är dråplig, suddig i kanterna, oförutsägbar och tvetydig. Men  också kul och fullt kapabel att leva i harmoni med sina egna tillkortakommanden,  och andras olikheter.
 
                          
                            |  |  
                            | Christina Lucas, Unending Lightning, 2015 - ongoing, Casa del Mutilato Foto: Wolfgang Träger/ Manifesta
 |  Cristina Lucas videoinstallation Unending Lightning vittnar om konstnärens roll som den som påvisar.  Casa del Mutilato uppfördes 1939, i en stil som tilltalade den fascistiska  rörelsen. I byggnaden med raka vinklar och diverse inskriptioner som liknar  medborgarens roll vid soldatens, redovisas statistik, bilder och en världskarta  rörande bombningar från luften. 1909 lyckades man få upp två personer i luften  samtidigt i ett flygplan och två år senare släpptes den första bomben från himlen  under det italiensk-turkiska kriget. Konstverket redovisar plaster och antalet  offer.                          Konstnären påbörjade arbetet med att sammanställa ur arkiven 2015  och fortsätter än. Ingen har tidigare samlat ihop det här materialet. Utanför  kommer jag i samspråk med en holländsk museiman. Vi förundras över konstverkets  verkningskraft trots den anspråkslösa presentationen på tre stora skärmar som  besökarna sitter framför. Vi konstaterar också att man ska  vara en rejält råbarkad typ för att inte bli berörd.
 
                          
                            |  |  
                            | Fallen Fruits, Theatre of the Sun Foto: Wolfgang Träger/ Manifesta  |  Fallen Fruit är ett konstnärskollektiv från Los Angeles. I Palermo  har man med lokalbefolkningens hjälp kartlagt var det finns fruktträd, både på  privata och publika platser. I ett utställningsrum med frukttapet i Palazzo  Butera, med utsikt över havet, finns en affisch som redovisar var citrusen  växer. På baksidan presenteras ett antal recept, bland andra  på citronlikören  limoncello, och här står också visdomsorden:  take only what you needsay ‘hi’ to strangers
 learn your fruits
 take a friend
 go by foot
 
   Palermo    2018-09-05 © Jenny Danielsson |  Palazzo Costantino
 Foto: Cave Studio/Manifesta
          Michael Wang, The Drowned World, Botaniska Trädgården. 
                        Foto: Wolfgang Träger/ Manifesta
          Casa del Mutilato
 
 
 |