www.omkonst.com:
Olle Zetterquist fyller 90 år
Hyllningsaltare till naturen

Olle Zetterquist – 90 år retrospektivt - Galleri Majnabbe, Göteborg, 27/1 – 11/2 2018
Text: Berit Jonsvik

skriv ut denna text
Barkfragment © Olle Zetterquist Fiolverkstaden © Olle Zetterquist

En hög och långsmal målning med tio skruvade barkbitar på en gråskimrande yta. Det är vad som krävs för att skapa en närmast abstrakt bild. Olle Zetterquist bygger ett hyllningsaltare till naturen med den allra enklaste utgångspunkten – det överblivna, de murkna resterna från trädens skyddshöljen. I allt det grå och bruna finns en stor valörrikedom.

En retrospektiv utställning kan vara så mycket och så olika. På Galleri Majnabbe visas verk från åtta decennier med början från 1949 med en affisch för Svenska mässan och fram till 2017. Det är inte en stor museiutställning med en mängd inlånade verk. Tvärtom en intim utställning med målningar och teckningar, som om det vore arbeten nyss gjorda för den aktuella presentationen. Den ovan nämnda målningen Barkfragment är från 1980. Ändå märks en tydlig sammanhållande linje, ett förhållningssätt, som karaktäriseras av en skenbar saklighet.
     Min byrå i Kåken, en målning från 1954 visar tydligt på en koppling till kubismen. Men den präglas ändå av Olle Zetterquists eget sätt att se. Den är mörk och dramatisk, visserligen kubistisk, men också med en närhet i sin berättelse om ett vardagsliv med överfyllda byrålådor. Det måleriska formspråket är mycket medvetet. En knallgul citron kontrasterar med den gråblå byrån. Många verk är anspråkslösa till sitt motivval, men kan samtidigt bli monumentala.

I ateljén © Olle Zetterquist

Olle Zetterquist gick på Valands Konstskola under Endre Nemes, en omdiskuterad period i skolans verksamhet. Tio nya från Valand var en utställning 1954 med Nemeselever, som turnerade runt i Sverige. Recensionerna gav uttryck åt vitt skilda åsikter. Torsten Bergmark i Dagens Nyheter ansåg att de tio var epigoner, som tätt följde i Nemes fotspår. Tord Baeckström i GHT ansåg däremot att ”var och en fått växa fritt efter sin egenart”.  Olle Zetterquist är naturligtvis också påverkad av den kontinentala modernismen. Han har också blivit kallad ”blåmålare” på grund av sitt färgval, där det blå ofta spelat en framträdande roll. Zetterquist är nästan lika mycket spelman, som bildkonstnär. Flera av målningarna är skildringar av hans instrument par préférence, fiolen.
     En naturlyriker av stora mått är Olle Zetterquist, när han bygger upp sin målning Skogsaltare från 1982 av ett älgkranium på en trädstubbe med ett gammalt kråkbo nedanför. Kanske en blinkning till annan naturlyriker och symbolist, Arnold Böcklin och hans målning De dödas ö från 1886.
     2007 hade Värmlands Museum en stor retrospektiv utställning, när Olle Zetterquist fyllde 80 år. Nu fyller han nittio.

Göteborg 2018-01-31 © Berit Jonsvik (text och foto)


 


 

 

 


Min byrå i Kåken © Olle Zetterquist


I ateljén med Parismålning © Olle Zetterquist


Paganini © Olle Zetterquist

 


Galleri Majnabbe, Göteborg | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com

 

      
     
+