www.omkonst.se:
Lyfta fram de marginaliserade

Rebeller & Mademoiseller, Toll, Kleen, Rudbeck - Norrköpings Konstmuseum, 23/10 2021–24/4
Text: Lotta Ekfeldt

skriv ut denna text

Självporträtt, 1920-tal
© Märta Rudbeck
(Klicka på bild för hög upplösning)

Tempeldanser på Bali, 1920
© Tyra Kleen
(Klicka på bild för hög upplösning)
Goda vänner, 1899
© Emma Toll. Foto Mats Arvidsson
(Klicka på bild för hög upplösning

Att konsthistorien sakta men säkert skrivs om är knappast ett nytt konstaterande men tål att upprepas. Här refererat till den forskningsdisciplin som sedan början av 1970-talet lyft fram marginaliserade och bortglömda kvinnliga konstnärskap från förra sekelskiftet och framåt. Det handlar om kompetenta och utbildade konstnärer som aktivt ställde ut och fick konstnärliga uppdrag under sin livstid men som av olika strukturella orsaker aldrig fick en plats i den konsthistoriska kanon.
     Och mörkertalet är stort, för att citera Barbro Werkmäster. Många namn är fortfarande outforskade men hoppet finns att fältet ska breddas kring kvinnliga konstnärers uttryck och villkor ju flera samarbeten mellan den akademiska forskningen och institutioner för konst som initieras. Den pågående utställningen Ett eget rum på Waldemarsudde är ett av flera lysande exempel.

Ett lika lysande dito är Norrköpings Konstmuseums återkommande presentationer av kvinnliga konstnärskap som av någon anledning hamnat i periferin, senast 2019 med den omfattande utställningen om Greta Knutson Tzara. Nu är det dags för tre kanske något mindre kända namn: Emma Toll (1847–1917), Tyra Kleen (1874–1951) och Märta Rudbeck (1882–1933) – alla aktivt verksamma runt sekelskiftet 1900. Den aktuella utställningen är frukten av ett flerårigt samarbete mellan museet och masterstudenterna Matilda Eliasson och Anna-Lena Jönsson, Uppsala universitet och doktorand Karin Ström Lehander, Åbo Akademi. Materialet kring utställningen bygger på deras respektive masteruppsatser samt ett rikt bildmaterial i form av ett sextiotal inlånade verk.

Förbjuden frukt 1915 © Tyra Kleen Foto Mats Arvidsson

Det är en inspirerande framställning som ges både vad gäller själva forskningspusslet och det som rör konstnärernas livsförutsättningar, omständigheter och konstnärskap. Det rebelliska som antyds i utställningstiteln kan kanske inte tillskrivas det bildmässiga per se med tanke på den då samtida framväxande modernismen. Däremot har Toll, Kleen och Rudbeck en del annat ”rebelliskt” gemensamt som de viljestarka pionjärer de var med siktet inställt på att kunna livnära sig på sin konst och att bryta sig in och ta plats i den hårt cementerade patriarkala konstnärsmiljön.
     Alla tre skippade giftermålet för konsten, utbildade sig på Konstakademien i Stockholm (utom Kleen) och studerade utomlands under olika perioder (särskilt Kleen). Medlemskapen i Nya Idun och Föreningen Svenska Konstnärinnor berättar att de som professionella konstnärer tog aktiv del i den spirande demokratiseringen av samhället.

Men kanske ändå att Tyra Kleen sticker ut som den mest ”rebelliska” i fråga om både livsföring och konstnärskap. Kleen ställde sig uttalat kritisk till modernismen, levde utomlands långa perioder och företog för den tiden unika resor i Asien. Likt Hilma af Klint ansåg hon inte publiken redo att ta emot den symbolistiska och teosofiska konst hon intresserade sig för och testamenterade sin kvarlåtenskap, bland annat sina många dagböcker, till Riddarhuset att öppna 2001, femtio år efter hennes död. Här ligger förmodligen en del av förklaringen till varför hon hamnade i glömska under så många år.

Emma Toll och Märta Rudbeck gick ungefär samma öde till mötes trots konstnärlig begåvning, goda nätverk, gott utbildningskapital och flertalet utställningar. Emma Toll med sina fint modellerade porträtt, landskap och genremotiv, och Märta Rudbeck, även hon skicklig porträttmålare med många porträttuppdrag och därtill en särskild blick och hand för måleriska blomsterstilleben.
     Matilda Eliasson som forskat på Märta Rudbeck menar att i Rudbecks fall kan undanskymdheten i konsthistoriska källor delvis handla om dåvarande recensenters ointresse för Rudbecks val av stil och motiv – nyhetsvärdet var med andra ord svagt vad gällde traditionellt måleri jämfört med vad den avantgardistiska konsten samtidigt hade att bjuda på. Att nu i ett vidare sammanhang och med nya ögon omvärdera konstnärernas produktion borde rimligtvis tala för att de också får en mera befäst position i konstfältet.

Till utställningen hör en publikation som i skrivande stund inte hunnit fram från tryckeriet. I väntan på den går det alldeles utmärkt att ta del av de akademiska uppsatserna som finns på nätet att ladda ner. Spännande läsning för den som är intresserad.
     Under det pågående demokratiåret bjuder dock museet på mera. På mellanplanet visas en stor retrospektiv utställning med Anna Sjödals feministiska konstnärskap som på ett fint sätt knyter an till mademoisellerna Toll, Kleen och Rudbeck.

Norrköping 2021-11-03 © Lotta Ekfeldt


 


 

 

 


Självporträtt eller porträtt av Julia Beck, 1880-tal © Emma Toll. Foto Mats Arvidsson


Döden Liemannen, 1909
© Tyra Kleen Foto Mats Arvidsson


Gladiolus
© Märta Rudbeck. Foto Mats Arvidsson


Utan titel,1880-tal
© Emma Toll. Foto Mats Arvidsson


Norrköpings Konstmuseum | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com