www.omkonst.se:
Bortom världen hitom hjärtat
Katarina Norling, Drömmen i Tunis – Norrköpings Konstmuseum, 12/11 2022–23/4 2023
Text: Susanna Slöör

skriv ut denna text
Installationsvy © Katarina Norling (Klicka på bilden för hög upplösning)
I förhållande till sitt samlade verk vistas idag Katarina Norling (1963-2019) bortom världen men hitom hjärtat. Det är därför en glädje att det nu på initiativ av konstvetaren Annika Öhrner görs en retrospektiv utställning på Norrköpings konstmuseum. Norling var en särpräglad, visuellt författande poet med fallenhet för orden.

I Katarina Norlings konstnärskap bands allt samman genom de för ögat osynliga länkar som ändå var så närvarande. Det är naturligtvis omöjligt att skapa en rättvisande utställning utan hennes precisa handpåläggning och installation av verken. Handen upprättade de viktiga sambanden, flätverket mellan alla ingående delar.
      Jag minns hennes fläta som förgrenade sig ut i rummet i Olle Olsson-huset (2003, se länk nedan), en bön för adoptivdotterns verkliga förflutna och en hyllning till bokbindarna. Och en bokbindare var hon verkligen; med sina tygtrasor och gipsremsor förband hon öden och berättelser som om de vore allas unika och självklart hennes utan att någon skulle kunna känna sig utpekad.
     Museet lyckas ändå förmedla viktiga ingångar till hennes gärning och de enskilda verken förmår också att själva åstadkomma kopplingar till varandra. I utställningen visas hennes större offentliga verk i en digital bildvisning mot fonden i utställningsrummet. Det fungerar även om projektorerna inte helt klarar att överrösta ljusbruset i rummet.  

Förlaga till Bobos hjärta © Katarina Norling (Klicka på bilden för hög upplösning)

Jag tar fram och läser hennes böcker, Bobos hjärta (2005) och Natten, A-Z (2006). De tillkom som verk i sig och var centrum i viktiga utställningar. Den förra skildrar processen att skapa Bobos hjärta för SLU i Alnarp. Hjärtroten till skulpturen var mammans infarkt och plötsliga död i Italien.
       Själv fick hon utstå en storm av lokala protester för det ljusgröna hjärtat av aluminium dekorerat med sitt flerfärgade chokladgodis med formen av lekbollar för barn. Så småningom vändes hatet till kärlek. Och den här pendlande rörelsen som väcker ambivalenta känslor med allvaret och humorn som motpoler är typisk för Katarina Norling. Konsten får vara en smällkaramell och tiden har givit henne rätt.
      Det visionära och varslande fortplantades genom hennes verk påverkade av trauman och rika livserfarenheter. De ledde till nödvändiga omtag i hennes versioner av skrin. I den märkliga varianten på utställningen beskriven som ”den besvärliga släktingen” till Bobos hjärta finns det röda klotet med taggar som vi idag känner alltför väl efter pandemin. Norlings fulla titel löd som följer: Skrin innehållande varje dags möten med människor i korridoren målat i anställningsintervjurött.

Ur digitalt bildspel © Katarina Norling

Remsorna och revorna, minnet av Adams blick, finns fortsatt förankrad i skeppet av luftandar. Som poeten ägnar boksidan sin omsorg knöt hon sin text bildligt med ramen som stöd. Kanske var det hennes väv av Rinnande spalter som väckte förståelsen för hennes komplexa förhållanden mellan ord och bilder, för kittet mellan dem. Konstnärens brödjobb utvecklade korrekturläsarens blick och omsorg att särskilt vårda orden och trygga språket. Och fram flyter spalterna av brinnande färg som lockar till läsning även om berättelsen är skenbar och fördold. Många av verken på utställningen saknar titlar medan andra ger en reseanvisning till sagor om livets pågående förflyttning.          

Norrköping 2022-12-20 © Susanna Slöör

Recension från Olle Ollson-huset (2003)>>
Minnestext efter Katarina Norlings bortgång (2019)>>


 


 

 

 


Utan titel © Katarina Norling


Utan titel © Katarina Norling


Utan titel © Katarina Norling


Utan titel © Katarina Norling



Norrköpings Konstmuseum | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com