www.omkonst.com:
Den ödmjuke Caravaggio
Michelangelo Merisi da Caravaggio, "Caravaggio x 2", Nationalmuseum, Stockholm, 21/1 – 14/3 2010
Text: Björn Larsson

skriv ut denna text

Michelangelo Merisi da Caravaggio
Den helige Franciskus, olja på duk, 128,2 x 97,4 cm
San Pietro, Carpineto Romano, deponerad i Galleria Nazionale d’Arte Antica, Palazzo Barberini, Rom.
  Michelangelo Merisi da Caravaggio (Bartolomeo Manfredi?)
Den helige Franciskus, olja på duk, 128,5 x 97,6 cm
Santa Maria della Concezione, Rom.

Caravaggio var en hetlevrad person som ställdes inför rätta upprepade gånger anklagad för sexuella trakasserier och misshandel. Med hjälp av sin stjärnstatus och sina vänner i de inflytelserika familjerna klarade han sig ofta undan. Men när han 1606, knivhugger och dödar en medlem av familjen som styr Campio Marzio-kvarteren (militärens högkvarter) är hans framgångstid över.

Är det en händelse som ser ut som en tanke att Caravaggio, under sin flykt från släktingarnas hämnd, gör en målning av den helige Franciskus; rikemanssonen som genomgick en omvändelse, avstod från sina medfödda privilegier och ägnade sitt liv åt att vårda de spetälska och sjuka?
     Fanns det tankar om botgöring? Faktum är att Caravaggios produktion under de sista åren på flykt visar en större mognad och människokännedom än målningarna gjorda under åren i Rom. I ”den helige Franciskus mediterar” finns inte mycket av den


 


 

 

 

våldsamhet och utsatthet som präglar många av Caravaggios mest kända verk. Ingen vinstugedramatik som i ”Matteus kallelse”, ingen vässad naturalism som i ”Pauli omvändelse”, inga utstuderat sexualiserade porträtt av barn utklädda till satyrer och änglar. Han flyr och återvänder aldrig till Rom. Sina sista år tillbringar han bland annat i Neapel och på Malta.

Utställningens upplägg är detta: förr trodde den italienska expertisen att Caravaggios målning var en kopia av den andra målningen. Så inte längre. 400 år har gått, men Michelangelo Merisi da Caravaggios måleri har inte mist sin uttryckskraft. Varning för konsthistorisk kallsup dock, röntgenbilder och informationstavlor om underliggande färglager är nog mest intressant för konsthistorikerna.

Stockholm 2010-01-26 © Björn Larsson


Nationalmuseum, Stockholm | Omkonsts startsida

Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com