 |
Katarina |
På 200-talet avrättades Katarina i Alexandria sedan hon fått 50 lärda män att konvertera till kristendomen. Hon blev helgon och hennes gestalt var vanlig i våra kyrkor så länge Sverige var katolskt.
Jag står inför en skulptur från 1500-talets början och ser att Katarina också var en vanlig flicka. Färg och guld har flagnat och blottat träet som om det fanns grå vadmal under den en gång fina manteln. Hon håller fram det hjul som hennes (helgonets) styckade kropp skulle läggas på, men hjulet måste varit svårt att balansera för modellen. Hon verkar också något blyg. Konstnären har sett hur en flicka står och håller något tungt.
 |
Olof – helgon med makt |
Madonna från Norrala |
Katarina finns på Hälsinglands museum i Hudiksvall, där man nu iscensatt en fin helhet av sin samling av medeltida träskulpturer. Men när museet kallar utställningen Haaken Gulleson - mästaren från Fläcka, sker det mot bättre vetande. Forskningen har visat att Gulleson var målare och den framstående skulptören en anonym medlem, kanske av verkstaden i Fläcka. Skråna och verkstäderna var många - och att ge den bilden hade varit intressantare, än att hålla fast vid den missvisande legenden om geniet Gulleson.
Det jordiska som avtäckts hos Katarina finns även hos madonnan från Norrala - mor och barn i en frisk ögonblicksbild - av en skulptör som kanske tillhörde den okände Fläckamästarens krets. Det ömsinta hos dessa kvinnogestalter gör att tron inte talar högst, utan den jordiska rösten. Den gick nog fram till menigheten, eftersom god konst inte predikar, utan får människor att blicka inåt mot sig själva.
Ibland satt Maria med barnet i sin moder Annas knä och motivet blev då Anna själv tredje. En familjekult utvecklades och i altarskåpet från Söderala gör Marias apokryfiska systrar med barn Maria sällskap; ett barn står i mammas kjolar med Bibeln i hand, vuxen att förkunna.
 |
Johannes Döparen
|
Utställningsöversikt |
Senmedeltidens existentiella Kristusgestalter är mer gripande, men här är världen mer differentierad: modern, barnet, familjen och helgonet, som också kunde vara en makthavare likt den hårde kung Olof, beredd med yxan och fötterna på sitt offer.
Det märkligaste verket i Gullesons verkstad är Johannes Döparens huvud. Han har drag typiska för den okände skulptören: välordnat krusigt skägg och runt ansikte med stora ögon under tunga ögonlock. Johannes huvud liknar en byst, men hans häpna, sorgsna uttryck fångar besvikelse och bestörtning. Varför skulle han avrättas för att ett ung flicka som Salome önskade hans huvud på ett fat?
Hudiksvall 2010-03-03 © Niels Hebert
Hälsinglands Museum, Hudiksvall | Omkonsts startsida |
