www.omkonst.se:
Så lång är evigheten
Carin Ellberg, Stenarna har långa trådar – Andréhn-Schiptjenko, Stockholm, 25/2–10/4 2021
Text: Susanna Slöör

skriv ut denna text
Okända landskap med trådar 1, 2020 © Carin Ellberg
(Klicka på bilden för hög upplösning)
Närvaro och Okända landskap med trådar 1 © Carin Ellberg
(Klicka på bilden för hög upplösning)

Barbro Hörberg sjunger i Vaggvisa för vuxna om berget som är en mil långt, en mil högt och en mil brett. Vart hundrade år kommer en liten fågel och vässar sin näbb. När hela berget är bortnött då är evighetens första sekund förbi.
      Carin Ellbergs stenar med sina långa trådar för tanken till Barbro Hörbergs resa i tiden. Kanske skulle man kunna se Ellbergs böjda rörjärn som långsamma rörelser av tid? Nu fyller de galleriet som undervattensväxter över jord och bildar det nödvändiga raster som får hennes målningar och akvareller att skälva. De långa trådarna finns också i målningarna som om de momentant byter dimension. Om nu den fjärde dimensionen skulle kunna vara utsträckningen i tid, så fångar Carin Ellberg spåren efter dem. Stenen med guldsvans har säkert färdats längre i evigheten än fågeln som vässat sin näbb ut i de okända landskapen med trådar. De mjuka auroratonerna vilar över hennes vattenlandskap som skiljer oss från andra strandens berg. 

Akvareller © Carin Ellberg (Klicka på bilden för hög upplösning)

I sviten av akvareller kan man följa Carin Ellbergs möten mellan materia och ande. Om nu inte tiden är nästa dimension i tillvaron, så kanske hennes trådar för till gränsen mellan dessa tillstånd. Målningarna ses mellan sjöstjärnornas järn och vattenväxternas ögon, som möter böljande. I det säregna ”flatlandet” (Flatland) som beskrivs i boken av Edwin A. Abbott reduceras kvinnorna till linjer i två dimensioner, med ett öga i vardera ände. När färgerna flyttar in löper samhället amok och de förbjuds. Herr Fyrkant förs av sin tredimensionella mentor till paradisets tredje dimension.

Carin Ellberg har en säregen förmåga att locka fram sångerna, berättelserna och poesin och låta tanketrådarna löpa fritt. Ser jag tillbaka på vad vi har skrivit i Omkonst under åren är det uppenbart hur trogen hon är sina idéer då de i sig bär på en ständigt förändrande potential. Ur landskapens kropp och ögon ser hon oss som betraktar och väljer nya gåtor att försegla verkens öden med. Med kamerans stjälp når man inte hennes stränder utan utställningen kräver ett fysiskt besök.  

Stockholm 2021-03-05 © Susanna Slöör


 


 

 

 


Insidan, 2020, akvarell © Carin Ellberg

Sjöstjärrna I, 2021 © Carin Ellberg


Andréhn-Schiptjenko, Stockholm | Omkonsts startsida

Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com